sexuell läggning och dess mystik

jag håller på att bli schizofren på det här. det är näst intill omöjligt att veta. gillar han flickor eller pojkar..? idag tänker jag fråga, om jag får ett bra tillfälle, för det här driver mig bara till vansinne. och vansinne är ingen höjdare. i måndags kände jag mig så säker på min sak. inte bara hans läggning, också på hans intresse i mig! och så igår hade jag bestämt träff med sandra i min klass en timma innan eftersom att vi har ett språkutbyte vid sidan av famelivet. jag lär henne engelska, hon hjälper mig med katalanskan. tilläggas bör att sandra fram till igår inte visste mitt intresse i vår gemensamma klasskamrat. hon bubblar fnittrandes när vi kommer in i omklädningsrummet att "jag tror de är tillsammans". i panik undrar jag självklart vad hon grundar dem uppgifterna på och vi slutar en timma senare i exakt samma situation. något språkutbyte blev det alltså inte. sandra förstod dilemmat när jag förkarade och inte heller hon var säker på sin sak efter vår lilla diskussion. hur som helst bestämde vi oss för att slänga på oss vår något rostiga gaydar och utreda och gräva i frågan. jag lyckades inget vidare men sandra tyckte sig tre timmar senare ha ändrat uppfattning och tyckte nog att jag hade det mesta till min fördel. ojojoj. tillbaka på ruta ett. önskar metrosexualismen aldrig hade instiftats, även om jag speciellt verkar vara ett stort fan av den. läste någonstans att det är svårt som heterokvinna i dagens samhälle då de heterosexuella killarna idag nästan är bögigare än bögarna själva. gränserna suddas ut... att man lyssnar på britney spears, gillar mode och dans säger i dagssläget ingenting. det finns bara tre vägar som jag ser det; vänta och se (men det har jag inte tålamod till och tror föresten inte på att vänta för då är det helt plötsligt försent), kyssa honom (lite too much om han föredrar män (blir så galet defintivt om jag blir bortputtad) och sist men inte minst; fråga rakt ut...vilket jag tänker göra. ikväll ska jag komma (i hope) med lite konkret information. annars driver jag väl inte bara mig till vansinne utan er också inom kort.
puss och kram.

välkommen till världen!

idag föddes hon, den efterlängtade. välkommen!!

(bättre bilder kommer)

dagens råd

några råd inför kommande vecka. några bra-att-ha-vetenskaper.

1) kyssa sin älskarinna (med vilken man bara pussas och myser) framför ögonen på sin flickvän (med vilken man har ett öppet förhållande) är som att skita med öppen dörr på en offentlig toalett.
2) allt som putar är bra. man ska puta så mycket som möjligt, det vinner man bara på.

...
hmm.
tack för mig och lycka till.

"du borde avlivas"

vissa förtjänas att aborteras bort redan som foster tycker sandra. hon ger george bush som exempel. sedan blandar hon in mig i det sammanhanget och tycker att jag borde avlivas på grund av mitt dåliga bollsinne. är inte det lite väl hårt tycker ni..?

en strålande jul

kommer vi få här på calle hospital tack vare den här våghalsiga mannen. hoppas de betalar honom väl. och att livförsäkringar ingår i hans kontrakt.

look at this

jesus kristus. är det detta som kallas dödslängtan..?

utan höjdskräck

högt upp, på en svajig stege, utan livlina, väldigt nära döden. och allt för lite julstämning. fuerte.

en riktig man

så var den här då. den här konstiga dagen kallad söndag. här sitter vi nu i köket efter en rejäl frukost och surplar i oss den kyliga luften som smyger sig in från balkongen och så börjar stella morra och skälla. hon har sett något läskigt ute på gatan, och hör och häpna, eller snarare se och häpna. så här ser det ut när julgransbelysningen sätts upp i centrala barcelona.

teknikens under

har nog pratat med lillasystern i telefon nu cirka en timma. eller stopp nu föresten. över datorn och msn så vi såg varandra samtidigt. helt sjukt egentligen. att det går. undra om jag börjar bli gammal när jag förundras över sådana företeelser inom teknikens under... kul är det i alla fall.

söndagslördag

jo det är precis så det känns. som en söndagslördag. söndagstristess och ångesten över att snart behöva jobba igen är påtaglig och lördagen känns helt sonika som söndag. vet ju också att jag måste tillbaka till jobbet klockan 23.30 ikväll och det känns ju inte så superupphetsande förstås. aldrig mera nattskift. min värld blir så fasligt bak och fram.

klassflirt och dans

underbar dansklass idag. vi hade gemensam tvåtimmarsklass med tvåorna och treorna och övade in en koreografi från den heta musikalen hairspray. superkul koreografi med mycket puls. därefter gick vi alla tillsammans och tog något att dricka och sedan var jag tvungen att springa till jobbet. min klassflirt och jag blev till min stora förtjusning ihopparade att dansa tillsammans men mina tvekningar om hans läggning de fortsätter att pendla mellan gay och hetero ungefär var tredje minut. och alla andra är lika osäkra också. jag får nog fråga rakt ut. lättast så skulle jag tro. nästa lördag, om en vecka alltså, ska jag ha födelsedagsfest och då kommer han så om inte innan får jag ta reda på fakta. skulle vara intressant att veta om hans intresse för mig sträcker sig längre än vänskapligt... jag är bara förvirrad. idag när vi var ute var det en kille som uppenbart stötte på honom, om han stötte tillbaka eller inte vet jag inte. näe... det måste bli ett slut på den här tankeverksamheten. over and out for now.

pojkprat, skvaller, uppdatering

igår kom min granne ner för att gratta. jag säger inte så mycket mer, att jag tycker om honom är uppenbart och att situationen inte är optimal ännu mer uppenbar antar jag.
flirtandet med pojken i klassen fortskrider. nu har som sagt laura i min klass kommit på och fått mig att erkänna spänningarna han och mig emellan. men det är bra. en opartisk rådgivare som kan se vårt varje dag spel. imorgon (idag alltså) ska vi ut och dricka öl med klassen efter skolan, sedan får jag avbryta för jobb men vad gör man inte för konsten. ska bli intressant att se de som man ännu inte sett så mycket utanför skolan i en "vanlig" miljö. jag gillar mina klassisar. mer och mer. alla är så gulliga, starka karaktärer och personligheter, men vi är ett bra team.

nattjobb

man blir nog lite snurrig i huvdet av det här skiftet i alla fall. försöker sova så mycket jag bara kan och har också gjort så men idag kan jag inte säga hur mycket. är just nu i något konstigt tröttpiggt stadium som jag inte kan förklara och längtar hem till min egen lilla säng. hade varit underbart att ha helg med sandra, cissi och stella nu men det blir det ju inget av. jobb till tidig måndagsmorgon, men, i will survive!!

jag fyller 24 idag faktiskt

och det uppmärksammade min mamma på ett högst berörande sätt redan igår. (kanske är lite blödig liksom du denise men det kan som sagt inte hjälpas ;) det här meddelande kom i alla fall runt lunchtid igår: hej gumman. så du vet föddes du imorgon klockan 17.20 på eftermiddagen för 24 år sedan. tänk bara en sån sak. kram mami.
tack för att du krystade ut mig!!

god mitt i natten vänner!

det funkar trots allt ganska bra det här med nattskift, har slumrat en stund till det att jag kunde göra det som tar mest tid på hela skiftet, vilket mer eller mindre handlar om att göra det ingen haft möjlighet att göra under timmarna för systemens uppdatering. nu är det gjort!! skööönt! dags att sova en stund till, men om tjugo minuter har jag rast, måste sätta alarmet och logga ut eller hålla mig vaken och skriva... tack gode gud för att ha gett mig möjligheten att sova mer eller mindre var och hur som helst. sov sött, i will!

nästan påkommen

ännu en gång ifrågasatte laura, min klassväninna, leendet och mitt skakande huvud. hon märker. hon vet. tror jag. tror att hon är mig i hälarna. hon frågar mig gång på gång vad leendet beror på, tror hon vill få mig att erkänna min förtvivlan och tvivel över killen i klassen som intresserar mig så. idag gav hon till och med en egen löövstory i utbyte för mig att givmilt dela med mig av min. ännu har jag inte gett in. men det är nära nu.

lyckorus

igår tittade grannen förbi. till hela min kropps stora lycka och fövirring. de senaste dagarna har jag tänkt mycket på honom. vet inte varför. men vet precis varför. tycker ju om honom. ändå. fortfarande. det gick aldrig över. så var han här och myste igår. vart var hans flicka? vet att det är fel på nästan alla sätt, men det känns så rätt. det är rätt. tycker om. mycket.

grattis stella ett år!!

min lilla stella makkarella bejbi bergstrand har nu blivit ett år gammal. stort grattis och en dunderpuss. (på torsdag morgon firar vi tillsammans med tårta)

hipp hipp hurra hurra hurra hurraaaaa!

benvingut a casa hospital.

argentinska fiolspelande grannar, galen minigranne vid namn leon, hans tokhippa mamma, pianovalencianen, tokgamla katalanparet, hippilaura med högtalande inneboenden, några flera ingleser och rastafaripappan till proffesionell trummis. och jag, sandra och stella så klart. välkommen till casa hospital del ett.

i vår trappuppgång finns de flesta karaktärer som önskas kan. ibland blir det lite överväldigande men i mångt och mycket är det berikande och spännande. varje morgon ringer min klocka vid 06.20 men jag går inte upp före 06.40 då leon och hans mamma bråkar i trappuppgången. mamma vill lämna leon på dagis men han vill stanna hemma och absolut inte byta ut sin favvopyjamas till annat klädplagg mer lämpligt för utgång och dagsljus. just den här morgonen ramlade mamman och leon och tokkillen fick cykeln över sig. olyckan var framme men ingen skada skedd. jag var absolut vaken vid det här laget. sedan fortsatte morgonen sin gilla gång. snart bar det iväg till jobbet. väl hemma igen fortsätter galenskapen. det första jag hör är den argentinska spelemannens sträng gnidandes flitigt mot sin violin. han övar. övar på att bli bättre. för att kunna tävla med pelle svanslös som är en äkta player spelandes i laget på andra sidan. däremellan hör jag dessutom till mitt stora förtret att den hopplöst irriterande holländska universitetsstuderande icke spansktalande inneboenden hos laura säger något på världens mest amerikanifierade och högljudda engelska. jag blir trött och min eftermiddagsmacka är inte uppäten när jag inser att det är dags att rusa till skolan. änltigen nere i trappuppgången efter tusen hejdåpussar till stella möts jag av tokleon och hans tokhippa mamma. de ska ta sig in igenom dörren och bråttas inte bara med varandra utan för andra gången idag också med cykeln. jag får hjälpa till och stackars leon blir vettskrämd när han i total, dock tyst, chock tvingas stanna i min famn ett tag.

trappgångsskvaller från casa hospital kommer igen när ni minst anar.

kram.

en svensk frukost

klockan är snudd på ingenting, det är tidig tidig måndagsmorgon och jag sitter i lugn och ro vid frukostbordet. det blir svensk frukost idag. kaffe (så klart!), rostmacka och (hör och häpna!!) ekströms hallonkräm. stella har redan varit ute, jag har mer eller mindre gjort mig i ordning så jag har otroligt nog ganska gott om tid för bloggskrivande och tidningsläsning. jag har en av de där morgnarna som jag älskar. frukost i lugn och ro, ingen stress, jag är lite lagom trött, stella är sötast i världen... mysmys.
godmorgon världen!!

sandra & jag söndagsfilosoferar

söndagen började en aning chockartat med ett nattligt meddelande från den blonda skönheten vid namn cecilia. hon och den viktigaste (vem?... behöver ni ens fråga det...sandra så klart, !!) drog tillsammans nytta av lördagen och gick till manolo (skatebar i raval) när jag snorade med stella i sängen. så här löd i alla fall meddelandet: "svinet från manolo har officiellt flickvän, jag har sett henne" mitt svar löd: "heterosvin !!!" ännu en gång hade en sydamerikan, argentinare, visat att de inte är att lita på.
idag på morgon och eftermiddag har jag och sandra filosoferat i ämnet, försökt komma fram till varför och framför allt var någonstans det går fel. det känns sorgligt att man inte längre blir förvånad, att man finner sig själv i situationen där man undrar om skratt eller gråt är det bästa. alla som är i ett förhållande kan träffa någon annan, bli kär i någon annan, men varför är man i en sådan situation inte ärlig från början, mot den man träffar liksom mot sig själv..? och varför gör man inget åt situationen. har aldrig, och kommer aldrig, förstå varför man väljer att stanna i ett förhållande där man uppenbarligen inte längre är kär eller nöjd, där något fattas...som det gör då man börjar se andra möjligheter? så många frågetecken men jag antar att svaren går att förklara med ett ord; feghet. det är ju det där med att man vet vad man har och så är gräset många gånger ändå alltid grönare på andra sidan. snacka om att kasta sten i glashus.

jag - en elegant sak

det är faktiskt ganska roligt, eller ska man kalla det skrattretande. har legat halvsjuk (förkyld och febrig) i sängen hela dagen. gjort absolut ingenting för mitt yttre och näst intill missvårdat mig själv. det vill säga; låtit håret hänga och slänga efter eget behag, tagit på mig vad jag normaltvis tränar i, inte duschat...
men så kommer jag ner i trappuppgången och ska gå ut med stella och träffar på pelle svanslös som vi kallar honom (han ser helt enkelt ut som honom, är från argentina, vän till min granne nr två, använder pärlörhängen...) och han brister ut i ett "que elegante", påstod alltså att jag skulle vara elegant. det gjorde han igår också, men då med all rätt, både sandra och jag såg ut som vanligt, vilket för en hippiekille är mer än över förväntan.
ja det är kul. det här med att vara blond. och elegant.

fame - i´m gonna live forever

så idag gick det upp ett ljus till mig. jag har äntligen bestämt mig för vad jag vill jobba med, vad jag ska bli när jag blir stor; jag utbildar mig! och det är helt otroligt roligt och motiverande. jag är överlycklig, på riktigt!! idag har vi haft dans och sång liksom varje onsdag och torsdag. jag har ytterligare förhört mig om privatlektioner i sång idag och imorgon får jag mer information om priser. men det är ett måste. måste få jobba på min röst. den är mitt starka kort. det måste bli starkare. ska jag göra det här är det bara 200% som gäller. vill göra det här till fullo och lite till.
(kommer behöva allt stöd jag någonsin kan få).

psst... det är som att leva fame. vi har en leroy, vi har alla elever och alla lärare, vi har ambitionen. i korridorerna sjöngs och dansas det. det här är vad vi alla brinner för och vi gör allt och lite till för att lyckas. dock finns inte avundsjukan man hade kunnat vänta sig att hitta. alla är villiga att hjälpa och sammanhållningen super.

jag + tatuering = sant

hej allihopa!
nu har jag funderat länge och nästan bestämt mig;
jag vill tatuera mig.
vill skriva två små vackra ord på lilla magen.
diskret men fint och betydelsefullt.
vad sägs..?
(orden skulle vara me quiero; jag älskar mig på spanska)

ny dygnsrytm

jag har fått ett fruktansvärt tråkigt schema för uppkommande vecka; läs min födelsedagsvecka (!!). har gjort allt som står i min makt för att försöka byta bort och ändra men ack och förgäves. nästa vecka går eran linda på nattskift. jag kommer jobba som vanligt måndag och tisdag men sedan onsdag, natten till torsdag, börjar jag 23.30-07.30 och så fortsätter jag fram till måndag morgon. därefter har jag hela måndagen och tisdagen ledig och sen back to reality. puh... blir nog en hel del blogginlägg den veckan. har fått tips av nattskiftsveteranerna på jobbet att ta med kudde och komma i bekväma kläder för oftast är det inte fler än fem samtal per natt så det finns möjlighet att sova. jag tänker absolut försöka sova. vill inte rubba dygnsrytmen totalt.

ooops... del 1

...i´m doing it again.
jo faktiskt. tillbaka på ruta ett eller är det bara cirkeln som slutits?
jag kan inte låta bli att skratta åt alltsammans men tycker egentligen det är en väldigt störande situation. hur kan jag alltid "enda up" undrandes "gillar han killar eller gillar han tjejer"..?
är det jag som är paranoid..?
jag ska berätta mina vänner att här är det svårt. spanska män har mycket närmare kontakt med sina feminina sidor än svenska män, vilket jag uppskattar, men det gör mig uppenbarligen lite förvirrad. någon borde göra en avhandling i ämnet...

fortsättning följer, med fler teorier och tankar...

freudianska feltittningar.

kanske låter lite knepigt och det är en helt normal reaktion, men detta är i alla fall precis vad jag ägnar mig åt. när jag ska försöka mig på att prata med hela klassen kommer jag alltid på mig själv med att bara titta på en av mina sju klasskamrater, som om vore han den enda i rummet. jag upptäckte det igår och rodnar lite så här i efterhand när jag tänker på det.
måste ju ändå vara just det som är att göra en freudiask feltittining.
helt med vilje men utan mening.

teater på katalanska.

igår var det teater som sagt och ni minns väl att jag var tvungen att öva på ett stycke på katalanska..? jag hade övat och kände mig riktigt stolt, kunde uttala alla meningar något så när och var inte alls så nervös som jag skulle varit om jag inte förberett lite. igår hade vi dock en vikarie och jag kom ganska smärtfritt undan. antar att jag idag får öva lite extra för att klara det hela med glans.

istället lekte vi en hel del lekar. improvisationslekar liksom springlekar och annan dagismat, men allt väl genomtänkt för att på ett eller annat sätt ha med teater att göra. man får liksom bli barn på nytt och det är faktiskt superkul!!

over and out, måste borsta gaddarna.
hörs om en stund.

heterosvin och bögar i kvinnokropp.

helgen har också gått i analysens och diagnosernas tecken. till exempel tvingade jag in sandra och cissi på miss sixty där snyggingen i min klass jobbar för att få deras utlåtande i huruvida han är bög eller inte. några minuter senare kommer de ut och jag ser dem skaka på huvudet. "nähä han jobbade inte eller" frågade jag och fick ett snabbt svar på tal. utlåtandet löd att jag hade dålig fantasi då han var en kopia av granne nummer två, men någon bög var han tydligen inte. "verkligen inte, ett typiskt hetrosvin". de gillade inte. han trodde sig vara för snygg och påminde för mycket om en latinovariant på stockholmskille jobbandes i SOLObutik.

helgens andra stora diagnos och analysering gällde min inte alltid lika lyckade relation till det motsatta könet. sandra har tydligt märkt att jag intresserar mig för bögmän eller åtminstone finner killarna på gränsen mycket attraktiva. nu tror hon sig i alla fall veta varför. hon tror att jag är bög. att jag gillar killar, vilket för en kvinna är helt normalt, men inte för en man, vilket sandra alltså tror att jag är. kvinna på utsidan och man på insidan. "men inte transvestit" bara en kvinnlig bög liksom.

tja, varför inte.

ännu en helg till ända.

så var det snart vardag igen. ska bli kul med skolan men det känns mindre roligt att jag inte lyckats få hjälp av någon katalantalande förmåga att öva stycket till teatern imorgon. barbara som jag hade planerat som offer i frågan var tyvärr tvungen att jobba så jag får be om hjälp imorgon på jobbet istället.

det har varit en ganska hård helg. cissi och jag lyckades bli apfulla igår och har av naturliga själ därmed inte mått så bra idag. flirtade gjorde vi med proffesionalism och drack gjorde vi som karlar. inget att vara stolt över men så var det i alla fall.

sandra, mamman i huset, tog sitt förnuft till fånga långt innan oss och begav sig därför hem flera timmar tidigare. lika bra kanske så slapp hon se eländet.

förlåt gud för mina synder.
amen.

diafragmaprat.

nya muskler och min diafragma. detta fick jag lära mig att hitta igår. först på sånglektionen då vår lärarinna hörde att jag kunde ta mycket högre toner än jag trodde och sedan på danslektionen för att lära sig fixera vissa kroppsdelar som en del i koreografin. mycket intressant och stimulerande.

sånglektionen igår innebar ett litet test av allas röster. hon sa innan att vi inte skulle tvinga oss gå högre eller lägre än vi kände att vi kunde men när det väl var min tur skulle jag få se på andra bullar. när jag sa stopp och att jag inte kunde gå högre i skalan propsade hon på och sa att det kunde jag visst. hon förklarade hur jag skulle göra och hur jag borde andas, och precis som hon sa kunde jag ta toner jag aldrig tidigare klarat. hallucinerande orgasmliknande njutning. otroligt!! och det hela avslutades med att hon sa att du kommer kunna gå högre än det där. hon gav också sitt utlåtande om min röst som djup, bred och stor (!!!)
tata ♪

på danslektionen gick vi igenom muskel för muskel i magen, lärde oss hitta och kände var och en av dem för att senare kunna låsa och eller fixera dem för större kroppskontroll. numera är träningsvärk en stående status för mina ben och mage. jag kommer bli fit på kuppen med träning varje dag.

puss och kram,
er truly,
linda "fonda"

fredag.

ännu en morgon. ännu en fredag. ännu en helg. igår liksom alla dagar denna vecka var klasserna över förväntan och hela känslan över detta med skolan är totalt och konstant lyckorus. lite som att vara kär. fjärilar i magen. man längtar. man planerar och man övar. men jag är också som jag nämnt förut konstant trött. det vill säga utanför klasserna. igår var lite av en händelserik dag. min chef sa upp sig, en annan slutade. om två veckor fattas inte bara en utan två chefer, spekulationerna går varma om vem som ska erbjudas vilken position och hur allt ska läggas upp så smärtfritt som möjligt. jag följer spänt utvecklingen.

como sobrevivir.

godmorgon godmorgon.
kanske men bara kanske har min kropp börjat förstå att vi faktiskt inte har tid för mer sömn än den lilla mängd jag nu ger den, att vi jobbar hårt under vår vakna tid och att det inte ens är en förhandlingsbar situation for the moment. idag vaknade jag första gången alarmet ringde och jag klarade ta mig upp, hade tid till dushning och lugn frukost; mitt sista paket av ekströms kallvispade hallonkräm. (kan någon skicka ner några fler paket samt gevala brygg mellanrost..?)
visst är jag trött men jag kom i tid till jobbet och känner mig trots trötthet glad och full av inspiration. vill bara hem och dansa och sjunga, öva på det som övas skall och njuta av att äntligen vara elev inom ämnena sång, dans och teater.
kram.

stepp, sång och jazzdans.

idag har jag haft nya klasser. liksom rubriken avslöjar var de just stepp och jazzdans samt sång. helt underbart. i sången började vi med mycket andningsövningar och råd om hur man bör stå och ta luft beroende på vad man sjunger. lärarinnan verkade väldigt bra så jag tyckte det var lika bra att be om privatlektioner, (någon som vill ge mig det i födelsedagspresent..?)
därefter hade vi stepplektion och det var helt otroligt roligt och inspirerande i nya skorna. väl hemma satte jag på pjucksen igen och övade ytterligare. är lycklig över känslan att känna att det går bra. svårt men bra. vi kommer att bli hejare på det där. därefter kom jazzdansen som också var rolig och inspirerande med bra instruktör som bland annat haft en roll i CATS. trots lite nerver gick det bra och jag övade också på detta väl hemma i kök, hall och sovrum. LYCKA. jag är glad igen. jag brinner. mår bra. får göra vad jag vill. jag lever min dröm. "må det gå väl med csn, amen".

oops.

och nu har jag börjat somna och nicka till på jobbet.
vänner och bekanta.
jag är sååå trött.

nu har det hänt.

jag kom helt enligt planen iväg till min teaterlektion igår. den fina pojken som går i min klass var där. alla verkade om än lite trötta på bra humör och läraren var på plats. vi satte oss ner på golvet och läraren presenterade vår första pjäs som vi ska börja jobba med (!!!) dra på trissor. pjäsen var på katalan!! my god. och jag som inte kan katalan. inte prata i alla fall. klasserna är ju på katalan men jag kan absolut inte prata det, än mindre lära mig repliker och skådespela det. nu står jag här med läxa att lära mig katalanska till nästa vecka. blir en väldigt pluggig helg i guess. ojojoj. för er som inte vet är katalan visserligen ett grannspråk till spanskan men inte alls det samma.

linda goes studieplan.

vilket jäkla meck. allt det här pysslet och pisslet med csn och alla dess dokument. hoppas verkligen all möda och besvär ger utdelning i slutändan. nu har jag äntligen satt ihop en stuideplan för att senare kunna förklara för skolan. för att dem i sin tur ska kunna skriva ut och på en som sedan förhoppnings vis blir godkänd. madre mia vilken inre stress. låt mig bara sjunga och dansa for a living for gods sake!!
går inte csn-nissar på teaterföreställningar och musikaler eller..?
just det, tänk till då.
inga studiemedel, ingen mer kultur :(

jag; en elev.

godmorgon.
er oerhört flitiga dotter, vän, kusin, barnbarn, systerdotter, gudmor, fiende, plastdotter, plastsyster, storasyster, bästa väninna...listan kan göras lång, är på jobbet så här på morgonkvisten. nu väntar en åttatimmars arbetsdag och sedan två och en halv timma till jag börjar mina klasser, hektiskt schema vill jag lova. om jag blir trött..? absolut, men jag hoppas få se en snabb lösning. igår började jag som sagt skolan på riktigt. utbildningen jag går är en treårig musikalutbildning och klarar jag mig, vilket jag kallblodigt räknar med att jag ska göra även om detta innebär att jag behöver jobba mycket och kämpa, så har jag alltså en examen i det samma om tre år. klasser har jag om tre timmar varje dag och igår var det liksom på tisdagar teater. otroligt roligt, bra lärare, allt på katalan och castellano (!!!), åtta sammanlagt i klassen, en dröm. för att finansiera denna akademi har jag ju nu citibank men med tanke på att det kräver åtta timmars arbete av mig per dag och att det är alldeles för mycket för att tillräckligt ha tid med att plugga och träna har jag ansökt om CSN. det är ännu inte klart och jag hyser inte för stora förhoppningar, men det skulle underlätta otroligt. då kunde jag lägga all min energi på pluggandet, ta något extrajobb som förhoppningsvis också skulle ha med min utbildning att göra och dessutom i bästa fall ta lite katalanklasser fór att bättre förstå och lyckas med mina lektioner. puh... vi får se. jag lovar att hålla er underrättade, ni kan väl hålla tummar och tår så länge så är ni gulliga.
kram på er.

long time no seen...

idag är det en månad och en dag sedan jag senast skrev, där emellan har jag hunnit en hel del, blivit kär och dumpad, haft brand i trapphuset, mått dåligt, inte jobbat, haft stort stöd av världens bästa själsfriend sandra, hittat skolan i mina drömmar i barcelona (!!!) jag som inte trodde det fast något sådant här, börjat på den idag faktiskt (se nästa blogginlägg), slängt ut raffa som bodde med oss efter många små och stora men tråkiga incidenter, börjat jobba igen (idag), totalt hånglat med två grannar, målat en vägg i hallen i tavelkritefärg, kommit på att vi vill måla återstående i rött, helt och hållet flyttat ut mig själv från lägenheten i borne (skönt, inga fler svenska turisters klagan), sagt hejdå till min första chilenare, fått en ny kusinita "la paulina", varit hemma i sverige på snabbvisit, skaffat facebook trots att jag lovade mig själv att det aldrig skulle inträffa... blivit en månad äldre ;)

det var väl ungefär det hela, nästa blogginlägg som kommer inom kort handlar om min nya skola och min framtid.
kram.