jesus (igen)

nej jag blev inte frälst den här gången. men jag talar i tungor. mmmmm...

grattis sandy 28 år :)

finfrämmat

idag kommer sandras pappa (med bihang) på besök. måste vi sluta med våra mest frekventa samtalsämnen då..? allt som oftst berörs teman som avhuggna bajskorvar, män, en och annan snopphistoria, sexuell tillfredställning, bristen på den, norrmän, pojkvänner, konsistens på bajset...ja ni förstår. passar det sig?

visca

välkommen in på spelplanen katalonien, grattis i efterskott erik och tack manolo för fin utdelning. kanske hade han rätt i alla fall, den gamle gode dani, jag är precis som alla andra suecas. hahaha. (någon som vet hur det är..?)

roxette på spanska

spanandes på nasty

ytterligare en nasty bild från nastys i måndags. (vad tittar hon efter..? hon ser lite trött och ledsen ut. säkert bara en medveten pose.) jeje. (en wannabe imitation av sandras ta-med-mig-hem-jag-är-snäll-look kanske..?)

nasty mondays

måndagar i barcelona är för många nasty mondays. nasty mondays är fellini. nasty är numera ett varumärke välbenämnt bland argentinare och svenskar :) inte bara så klart men de (vi) är välrepresenterade. när jag först kom till barcelona ägde nasty rum på sidecar och jag var en ganska flitig besökare. sedan bestämde jag hur mycket jag hatade det, men den senaste månaden har jag besökt nasty två gånger. (!!) vad man sedan gör väl därinne är ju upp till var och en... för den som har tråkigt kan en fotosession vara högst uppmuntrande. imorgon är det måndag igen, möjligen behöver fotoalbumet tillökning :)

mocos - en snorig historia

vädret här har varit helt schizofrent på senaste och som följd av detta är nu mer eller mindre hela min hjärna fylld av mocos (snor). lördagskvällen och natten tillbringade jag därav med glädje i sängen tillsammans med finaste busigaste stellavovven i stan. igår kväll jobbade jag också ett kvällspass på fyra timmar på min nya arbetsplats konstgalleriet. idag ska jag ha en supersöndag med promenader och välbehövd rumsstädning och kanske avsluta med en kärleks- eller snyftfilm framåt kvällen. ha en mysig söndag.

angående anonym och rätten till en egen identitet :)

okej, låt oss en gång för alla avsluta diskussionen om att skriva anonymt, men låt oss göra det ordentligt. jag är nyfiken på att höra vad ni tycker, vill avlägga mitt eget ställningstagande och hoppas på lite diskussion här på bloggen. ingen har väl undgått mina inlägg till "anonym" och ni har säkert inte förstått riktigt vad det handlar om. men låt oss nu förklara allt från början.
Anonym sa...
ja, Barcelona ar verkligen en liten stad. Pa tal om forbjuden frukt sa ar vi flera som har varit pa avenida mistral.
mitt så kallade ex bodde (bor) på avenida mistral och med tanke på att vi pratar om på tal om... så måste det väl skett när vi fortfarande sågs.
som följd av detta lilla inlägg har jag velat ha mer information men anonym har inte viljat ge sig till känna, varför förstår jag faktiskt inte. jag kommer i vilket fall som helst konfrontera killen i fråga och därmed få veta vilka eventuella sjukdomar vi i "den inre kretsen" har eller riskerar ha. jag har aldrig så mycket som en gång nämnt killen vid namn, han känner inte så många här eftersom han inte kommer här ifrån...jag har helt enkelt inte "hängt ut" honom på ett sätt att man lätt som en plätt kan förstå vem han är om man inte verkligen känner till mig eller honom sedan innan. jag tror knappt att så många sett oss tillsammans och jag känner inte ens många svenska tjejer. någon vet mycket om mig, men vad vet jag om henne..?
jag har aldrig gillat anonyma inlägg då jag tycker att om man har något att säga kan man göra det på ett rakt och ickefegt sätt. rakryggat helt enkelt. jag personligen skriver aldrig anonymt, det har jag inget för, och jag hjälper ingen annan genom att göra det heller. man pratar och gör det öppet eller så håller man helt enkelt käft. detsamma håller jag på i riktiga livet. jag är en sådan som snarare har svårt att hålla tyst än tvärt om. (men tillbaka till ämnet.) anonym gav sig till känna redan dagen efter alla hjärtans, efter ett av mina lite småbittra inlägg. då blev jag rejält förbannad och funderandes men kom till slut överens med väninnorna om att det inte alls var tänkt som jag först anade. (men det var det ju uppenbarligen.)
Anonym sa...
kanske trubblet med personer med sådär oerhört "stora ord" till en början... Hemskt trist för dig som trott på dem!
redan då undrade jag vem som på ett så högst tyket och otrevligt sätt uttalade sig om något de inte visste något om. (antagligen visste denne mer än jag.) jag funderade mig också tokig på vad "de stora orden" syftade till. (något du vill förklara..?)
härmed betackar jag mig för anonyma inlägg men välkomna alla som vågar stå för det de vet, tycker och tänker.
(och till anonym: jag antar vi ses ikväll. by the way, du borde testa dig, det ska jag göra, ska vi gå ihop ;) ? och ha en bra påsk!

fan också

jag fixar fan inte det här. håller på att bli helt tokig. kan du berätta vem du är... bör jag vara orolig...hur många..? du kan ju bara ha två anledningar till att vilja berätta en sådan sak; 1) för att vara snäll och berätta och då borde det ju inte göra något om du säger vem du är eller 2) för att jävlas... men why? vet ingen svensk brud som har anledning till att göra det med mig, så vem är du?

life goes on

bloggen går vidare trots att "anonym" inte behagar att göra sig till känna, förstår inte varför, något syfte mer än att få mig att tänka till förbannelse antar jag att du hade...
barca rullar på som vanligt, jag har blivit botad och förbjuden frukt ligger och ruttnar på hyllan... hmm... inspirationen till att skirva något känns just nu som bortblåst men jag letar efter den både högt och lågt. tror jag går igenom en måste-in-i-duschen-kris men den går snart över :) ta hand om er och ha en bra dag. kram.

till ANONYM

hej söta anonym: jag skulle jättegärna vilja veta vem du är, vill du inte säga det så kanske du vill höra av dig till: linda.bergstrand@yahoo.com inte för att på något sätt spy galla på dig, men det är ju helt omöjligt att inte undra vad som försigått på mistral även om det nu är över... jag skulle uppskatta väldigt mycket att veta vem du är, du vet ju uppenbarligen en del om mig. förstår också nu att du var samma anonym som sist gjorde mig förvirrad med din kommentar. kanske sitter vi i samma båt...
kram :)

förbjuden frukt

jag vill helst inte ha frågor om den förbjudna frukten, barcelona är extremt litet och jag fullkomligt nojig. jag ska informera i den mån det går, men det måste göras med största möjliga finkänslighet och försiktigness. alla råd om att förbjudna frukter är dåliga frukter, tänk bara på eva och adam och så vidare... tas väldigt gärna emot. över och ut.

godmorgon für alle

helgen har svischat förbi med värme och sol, sverigebesök, jobb och förbjuden frukt. i fredags kom anna och hälsade på så fredagen blev dans till tidig lördagsmorgon. vid elva på lördagen var det dags för första dagen på nya jobbet som för övrigt är anlednignen till att jag är uppe vid denna ringa tid första dagen på mitt härliga påsklov. på söndagen kom finbesök från sverige i form av sara och kalle, henne hade jag inte träffat på två år, men som med riktiga vänner var allt som förr och det var inga konstigheter alls. stella blev för övrigt förälskad i saras kalle så nu har vi ett triangeldrama i lägenheten också. den förbjudna frukten, som jag inte nämnt förut, eftersom han inte var tänkt att bli påtänkt som eventuell förbjuden frukt, blir bara mer och mer intressant, och förbjuden. musikprojektet knallar på sin gilla gång, till imorgon bör jag lyckats få fram ett något så när färdigt koncept på två sånger. vi får väl se... kvällen ska enligt ryktet innebära fest och efter olika barer avslut på fellinis nasty mondays. (som jag för övrigt bestämde mig för att nyhata så sent som för tre veckor sedan.) och sedan måste jag bara berätta att vädret har i helgen varit helt underbart och solen har lyst fram mina fräknar :)

förlåt

förlåt alla trogna läsare för att ni fortfarande tittar förbi utan att få något i utbyte. jag jobbar på en mat- och vinmässa i veckan och har därför varken haft tid eller lust att skriva, men idag efter fyra är jag tillbaka med all information från den gångna veckan. ha en bra dag. kram.

att identifiera en idiot

sandra och jag var ute på kvällspromenad med stella när hökögat sandra ser exmannen som avslutade "temat" för inte så länge sedan och som behövde all tid han hade för sig sig själv då tiden inte räckte till, inte ens för hans vänner. hmm. nu hade han i alla fall en ny flickvän. hand i hand i mitt område... underbart!

girlpower åt folket, grattis kvinnofolk!

idag är det den kvinnligaste dagen på hela året, det har vi bestämt att fira med buller och bång. snart har girlpowergänget slutit upp i casa hospital och vi börjar vår lilla beforefest. snart bär det av på barrunda enligt konstens alla regler och hur den slutar vet vi bara imorgon. jag hör av mig med information så fort jag vaknat till liv. grattis på er alla vackra underbara kvinnor!

jesus kristus again

gårdagens bravader fyller inte riktigt sitt namn, lugn fredag i barcelonska mått mätt och inte så mycket som en puss. (den jag nästan knyckte av jesus när vi sa hejdå och godnatt med två kindpussar räknas väl inte..?). jag tog i alla fall mod till mig och pratade med mirakelbarnet. undrade vart han skulle vidare, men svaret blev hem och då svaret inte följdes av en inbjudan blev jag av naturliga själ lite småbesviken, men fick i alla fall en förklaring till varför. "linda jag sa till dig från början att jag är ganska ensam av mig". (bueno, han gillar att vara ensam, han är officiell enstöring som det så fint heter och det är han lycklig med.) vi erkände för varandra att vi båda haft svårt att ta kontakt med varandra när vi under veckan sett varandra på macba, han för att han inte vet hur man gör, och jag för att jag blir rädd för hela hans uppenbarelse (det berättade jag också för honom). han ser sig själv som en väldigt enkel människa och tycker inte mina orosmoln är berättigade, men hallå, hur ofta har man att göra med en gudomlig en..??
amen.

speaking of hundbett...

...så är min skada fortfarande ett faktum. medan benen börjar avta i sin blåa färg har såret på handen återigen gått upp och jag läker liksom inte. nu försöker vi på nytt. :)

musik skall byggas utav glädje

av glädje bygger man musik :) jag har ett nytt mycket engagerande projekt ihop i musikvärlden med en colombiansk kille här i barcelona. just nu är jag i textförfattandets period och vi bollar ideér oss emellan. igår stod det fast att vi ska satsa. när som helst kommer ny information och musik att lyssna till.

länge leve jesus.

okej vem är denna heliga man som jag mumlar och svamlar så mycket om..?
han är temat för kvällens drömmar och är en av de fina skatepojkarna som rullar runt på macba. mycket mer än så varken jag vill eller har att säga. barcelona är litet och jag väntar hellre till smarrigare följ-up om den vill komma.

som bortblåst...

...har jag nog verkat de senaste dagarna, och här har det blåst fruktansvärt det ska ni veta. igår ville inte min blogger fungera av någon anledning... här är jag i alla fall nu. känner mig trött och lite lätt mörbultad, men jag lever :) hade ju kunnat gå illa det där.
ha en bra kväll.
ps. har vågat prata med jesus igen. ds :)

oväntad kväll

jag gav mig iväg på en liten måndagstur i tro om att komma hem tidigt. istället blev det en ganska lång färd och hemma hos en vän blev jag hundbiten. rejält. och det gör ont. idag har jag fått vaccin och omplåstring på akuten. men fy fan.

förklaring den frälsta helgen

för alla er undrande själar därute. jag känner att jag har ett ansvar gentemot er, kan inte låta er fundera därute i blindo, helgens frälsning och svek måste klargöras.
angående mitt svek mot sandra, det som hon valt att jämföra med "det här är lika illa som om du hade sett min döda mormor på gatan och sedan inte berättat det för mig", så ni förstår ju allvaret i det hela. vi var på manolo liksom varje fredag, eller förtydligande, i fredags hängde vi faktiskt bara utanför (nu ska hela sanningen fram). innan hade tiden flugit iväg i amerikansk förfest i form av "beerpong" och öltävling med musikaltema. när vi väl kom till den illaluktande bakgatan var det fullt hus på manolo och vi tog oss i halvpanik ut på gatan. därute ser jag jesus, som jag sett skatea så många gånger förr, som jag tittat lite extra på under våra dagar i den macbaianska solen, och bestämmer mig för action. därefter går allt väldigt snabbt och det är alltså senare under natten jag blir frälst. däremellan, när jag med jesus vid min sida, var på väg till hans krubba, ser jag julian. julian som sandra har en hangup på, suktar efter, är besatt av i hans frånvaro, han såg jag... men jag glömde säga det till sandra. jag liksom bara fortsatte pilgrimsfärden uppför ramblan... (sandra sviken till tusen).

dagens barcelona

det var svensk sommar hos oss hela helgen ;) då är det mysigast att bara ta med filten till stranden och blunda.

lördagen

jag ligger lite efter i bloggandet. ledsen. men efter att i fredags fått en uppenbarelse i form av jesus har jag varit tvungen att utforska honom lite till, och eftersom vi lever i modern tid räcker det då inte att studera bibeln, den här jesus skaetar nämligen, så det gäller att vara om sig och kring sig :) men han är blyg...

offentlig ursäkt

kära sandra, förlåt för att:
1) jag tänkte, men med fel kroppsdel
2) jag träffade julian, men lät jesus frälsa mig
3) jag missade att nämna julian igår
4) jag är en dålig väninna i hettans stund
5) jag har lovat att han kommer ikväll igen om jag inte kan hålla det
6) jag inte kan lova det säkert
7) du älskar mig ändå

jesus

jesus kristus.