the fest

nyårsfesten började här hemma i matens tecken. carla lagade mat i minst fem timmar och ingen fick hjälpa till. det blev hundratusen rätter kändes det som och mat för ett helt kompani. inte för sex flickor som vi var. efter maten var det helt plötsligt bara sex minuter kvar till tolvslaget och vi gjorde oss beredda med de traditionsenliga tolv vindruvorna. här i spanien ska man nämligen äta en druva i sekunden, de tolv sista sekundrarna innan tolvslaget. det ska tydligen ge tur men är helt omöjligt. jag fick i mig två och halvvägs med den tredje höll jag på att spy men jag tror nog att tjugohundraåtta ska bli lyckosamt i alla fall. sen hade vi schlagerallsång under uppskattningsvis två timmar, allt under mycket glada rörelser kallat dans och ackompanjerat av en hel del cava (spaniens svar på champagne) och backardi om jag inte minns fel. därefter gick vi till kentucky, våran mycket spanska kvarterskrog som höll öppet till halv sju. där hittade mannen som var lite väl på mig och jag förklarade att det inte kändes helt okej att han är så framfusig. mannen förstod alldeles utmärkt och belönades med pussar. vi sussade tillsammans. bara sussade (!).